So it lingers when life is sliping trough your fingers

Att det vänder så fort

Nåt som kan vara goda dagars magi

Blir rena helvetet

Klockan är 19

Grävde fram några gamla a i byrån

Med förhoppningar 

Att jag hinner bli lugn

Får sova

Utan att få frågan om jag är full på jobbet imorn

Den där kemiska tröttheten i ögonlocken

Och ostadiga gången

Glöms bort lika fort 

När jag längtar efter lugnets rus

De som varar högst 15 minuter

Och ibland kan fucka upp 2 dagar

Men så värt det

Just då

När man inte orkar rida ur stormen inombords själv 

Lyckligaste nånsin 

Och på ett halvt dygn 

Vill jag bara dö

Bara få dö lycklig

När jag plockar hallon tänker jag på farmor

Hennes haka

Mjuk men med små strån på

Precis som ett hallon

Kanske förstör jag aptiten för hallon för dig nu

Desto mer hallon till mig

Och himmelshallon till dig Farmor

Sommarpussar från mig. 

Det är din blå färg på min bikini

Du hade gillat den egentligen

Men bara tvungen att säga att den är lite liten. 

Puss på dig igen fina farmor! 

Vad ska jag bli?

Ligger upp och kollar på himlen

Vad fan ska det bli av mig?!

Ett moln ser ut som Island 

Ett tecken så klart

Men Island är runt och hur många jävla moln är inte det

Oddsen

Förra året samma dag som idag satt jag och väntade på biljetterna till Bruce spelning på Ullevi dagen därpå. 

Biljetterna kom aldrig

Och jag ville åka och se TSOOL i Sala. 

Jag hade en ny fin klänning från Vero. 

Inga vänner som gillade TSOOL, men en fest att gå på och den där snygga svarta hängandes på en galge. 

Tänk om jag åkt och kollat på Ebbot och gänget ändå. 

Istället gick allt bakofram, Tobbe. 

Är det en slump idag att jag ligger och solar och råkar slå på Ebbots sommarprat just idag? 

Dagen jag önskar livet ur. 

Livet jag önskar ur mig själv. 

Tänk om dagen inte funnits. 

Hade det fortfarande varit Whan och jag? 

Jag skyller på biljetterna som aldrig kom

Skyller på att jag gillar Bruce

Skyller på att jag inte åkte till Sala

Skyller på mitt ego som ville ha klänningen 

Skyller på mig 

Igen

Och

Igen 

Igen

Igen

Och

Så jävla många gånger 

Igen

Ligger och lyssnar på Bruce i sängen. Jag har mått relativt bra sista tiden, bortsett från nåt litet, haft energi och börjat bli mig igen. 

Men nu hänger mina mungipor ner till tårna och jag vill bara ligga under mitt täcke och säga upp mig från mitt liv. 

Fick feber igår innan awn med jobbet. Kan min jobbångest bli större. 

Jag har sån panik att jag nästan spyr. 

Jag vill bosätta mig i en fin stuga i en skog vid en sjö och stanna där. Några dagar, veckor, en månad om det krävs. Bara för att få av. Stänga av klockor och mobiler. Högst ha på flightmode för att höra musiken. Jag behöver stilla mig själv och det kan jag inte göra här. Jag behöver hitta min riktning och stig, eller i allafall veta hur jag sätter på mig mina skor. Sinnesro, tack. 

Oboy

Podcast å pannkakor med avokado&kakaomousse. 

On a rattlesnake speedway in the Utah desert

Blow away the dreams that tear you apart
Blow away the dreams that break your heart
Blow away the lies that leave you nothing
But lost and brokenhearted

Är inne på min slutaältaKdiet. 

Börjar få energi och känner mig levande då och då. Dom stunderna är magiska, när jag andas ut, andas in och känner att det är jag. Jag är tillbaka. Känner en liten mening med att gå upp och inte vara i en orkan av panikångest 24/7. Falla ner på och kyssa marken, tacka för den sinnesro jag får. 

I've done my best to live the right way
I get up every morning and go to work each day
But your eyes go blind and your blood runs cold
Sometimes I feel so weak, I just want to explode

Explode and tear this whole town apart
Take a knife and cut this pain from my heart
Find somebody itching for something to start